…och så kommer det över mig som en svart, blöt filt.

Har de senaste dagarna känt mig rätt okey i allt det här med Stina. Hur konstig det än kan låta så har jag känt tacksamhet och ödmjukhet inför livet. Personalen på vår förskola tycker att Stina utvecklats massor under julledigheten och det har hon absolut gjort. Hon tar fler och fler steg, ”blurrar” på i sitt tal, det går helt klart framåt. Men så kommer ovissheten inför framtiden, oron för hur det hela kommer att utvecklas och då blir jag ledsen och rädd också för den delen, det knyter sig i magen. Och så går jag in och tittar på henne när hon sover, så oskyldig, skör och omedveten om att hon inte är som alla andra (jag vet, det behöver man absolut inte vara). Men det gör ont i en mammas hjärta att förutsättningarna är så olika för mina barn.

Detta är fortfarande så nytt och vi vet inte vad vi skall förvänta oss, kommer vi att behöva slåss för hennes rättigheter till vård? Kommer andra barn vara elaka? Kommer hon bli sämre i sin diagnos? Kommer hon ha ett bra liv? Ja, ja, ja, ja förmodligen på allt, vi kommer att få slåss, andra barn kommer att vara elaka någongång, kanske blir hon sämre, kanske bättre i sin diagnos, men såklart kommer hon att få ett bra liv! Det finns fantastiska människor runt om oss bl.a. Våga Gård – den underbara förskolan där pedagogerna gör allt de kan för Stina. För man vill ju vara säker på att ens barn har en trygg, säker och utvecklande miljö, där de är när vi föräldrar arbetar. Vi känner oss helt trygga med deras omsorg och engagemang. Tack!

Nu vill jag bara skaka av mig det där rackarns filten, att skriva här gör den inte lika blöt och inte lika svart…

Kan inte låta bli att tänka på texten ur Sonja Aldéns ”Du är allt”, Stinas kusin Wilma sjöng den så vackert på Stinas dop och den första versen är Stina för mig.

Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge

God natt, sov gott!

Karin

Publicerat av

En bondkärrings liv och betraktelser

Jag är utbildad Hälsovetare arbetar som personalstrateg, mamma till tre barn, Ernst, Folke och Stina - Stina har Smith-Magenis syndrom. Jag är gift med Martin, en f.d grisbonde på Östgötaslätten. Här skriver jag om livet som mamma, om Stinas diagnos och allt vad det innebär samt om livet på landet.

4 reaktioner till “…och så kommer det över mig som en svart, blöt filt.”

  1. Känner igen de tankarna… Det tog nog ungefär ett år innan jag accepterade att jag fått en son som inte var ”normal”. Det är svårt att låta bli att oroa sig för allt möjligt och omöjligt… Bättre att ta en dag i taget och glädja sig åt det som går framåt, men hur lätt är det!!!???

    Jag kommer ihåg en gång när jag berättade om Carl för en av mina elever. Hon funderade en stund och sedan sa hon: ”Men vet du, om man tittar sig omkring och tänker efter så har vi faktiskt många här på skolan som inte är ”normala” och det fungerar ju bra för dem ändå!” Det kändes så fint och trösterikt, för hon hade ju rätt!

    Jag har fortfarande ingen aning om hur Carl kommer att utvecklas och bli som elev och sedan vuxen så småningom. Men jag vet ju faktiskt inte heller hur det ska gå för min ”normala” son Eric, men inte oroar jag mig så mycket för honom. Jag jobbar fortfarande på att inte ta ut sorger i förskott och det går bättre och bättre! (känns det som just nu i alla fall). Kämpa på! Kram!!!!

    1. hej Liselotte!
      Att leva i nuet är verkligen en konst! Barn är så mycket coolare med allt, de lever dessutom i nuet på ett helt annat sättän vuxna. Kram till dig med!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s