Inget slut som inte någon början…

Och så åkte den ut till slut, granen. Det första någonsin i vårt hem som inte har barrat 🙂 , visst ett fåtal barr men vanligtvis så finns det inte ett barr kvar när granen gått igenom alla dörröppningar och ut genom ytterdörren. För er som tvilar, typ Calle 😉 här är beviset!
Dagsfärskt kort av en månad gammal gran.
Här åker den ut, granen alltså inte mannen...

Läste någonstans att det var tulpanens dag idag, så det var vi ju tvugna att fira. Vad är nästan lika vårigt som tulpanen? Jo, semlor…

Årets första semlor

I och med granens frånfälle och att första semlan för i år (jag vet att det är lite tidigt…) nu är intagen så välkomnar vi allt nytt och positivt med öppna famnen, välkommen friskbaciller (så vi slipper vabba), välkommen du nya idé, välkommen högre grispriser, välkommen erfarenhet och klokhet, välkommen du nya bekanskap och vän!

Kram

Karin

 

 

Publicerat av

En bondkärrings liv och betraktelser

Jag är utbildad Hälsovetare arbetar som personalstrateg, mamma till tre barn, Ernst, Folke och Stina - Stina har Smith-Magenis syndrom. Jag är gift med Martin, en f.d grisbonde på Östgötaslätten. Här skriver jag om livet som mamma, om Stinas diagnos och allt vad det innebär samt om livet på landet.

2 reaktioner till “Inget slut som inte någon början…”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s