Svenskt kött, rävspel och nunnor…

Nyss hemkommen från en tjejmiddag i på restaurang Vadstena Valven, vi firade min kära vän Sara som fyllde år. Jag åt kalv, fantastiskt gott och enligt servitrisen så var den svensk. Härligt! Det var däremot inte fläskkotletten som min bror Erik och hans Sofia tänkte äta på IKEA i Kalmar. Ärligt talat, IKEA som månar om det svenska väljer att servera fläskkotletter från Ungern ?!? Märkligt tycker jag, personligen skulle det aldrig falla mig in att köpa kött som inte är svenskt. Det vill säga fött, uppvuxet och slaktat i Sverige. Det svenska köttet har inte salmonella, multiresistenta bakterier och vi har god djuromsorg, faktiskt den tuffaste i världen. Våra djur har det bra så länge de lever (jag vet att det finns undantag, det finns alltid de som missköter sig). Men faktum är, man får det man betalar för! Läste i dag i en annonsbilaga –kycklingfilé för 39.90? Kan meddela att det inte var svenskt. Hur är det ens möjligt att föda upp och sälja för det priset? Någon får betala priset och till syvende och sist så är det är kycklingarna som får göra det. Jag har full respekt för att alla inte har råd att köpa kvalitetskött men personligen så äter jag hellre kött mer sällan och när jag då äter kött så väljer jag det  kött som jag vet av god kvalitet (läs svenskt). Nog pratat om det ikväll 🙂 .

Från en köttätare till en annan – räven och fåren, d.v.s. rävspel… Folke är en hejare på det klassiska rävspelet och har full koll. Men han har en liten räv bakom örat och när han kommer med en regel som jag inte riktigt har kläm på och ifrågasätter ”hans” regel, så säger han bara –”men mamma så är det, fråga morfar så får du se. Han har spelat det här i miiinst 40 år!”

Folke och hans favoritspel, om man bortser från Star Wars på Xbox 360...

Några andra som är säkra på det som de tror på är nunnor. Fantasktiskt vänliga kvinnor som jag och Stina hade äran att besöka i helgen som var. Vi var på högmässa hos Mariadöttrarna i Heliga Hjärtats Kloster på Omberg. Nunnorna blev glada när de såg Stina och sa att det inte var så ofta de hade besök av små barn. Stina blev lika glad hon och tyckte att det skulle vara en bra idé att dra av doket, huvudbonaden. Tre nunnor blev ”attackerade” av hennes små men mycket starka händer, tack och lov utan resultat…

Däremot så lyckades hon att dammsuga då jag lämnade dammusgaren igång när jag svarade i telefon, bildbevis ser ni här…

Stina dammsuger.

Vill avsluta med en bild som min man, Martin, tog i helgen. Det såg ut som om himmelen öppnade sig över grannens hus…

Himmlesk himmel!

Nu har jag bara lyckats radera all text två gånger bara för att jag envisas med att sitta i soffa och skriva, suck!

Med önskan om en god natt och en härlig dag i morgon,

kram

Karin

 

 

 

Publicerat av

En bondkärrings liv och betraktelser

Jag är utbildad Hälsovetare arbetar som personalstrateg, mamma till tre barn, Ernst, Folke och Stina - Stina har Smith-Magenis syndrom. Jag är gift med Martin, en f.d grisbonde på Östgötaslätten. Här skriver jag om livet som mamma, om Stinas diagnos och allt vad det innebär samt om livet på landet.

2 reaktioner till “Svenskt kött, rävspel och nunnor…”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s