Kvidevitt, kvidevitt!

Välkommen ljus och värme!

Kan man bli annat än lycklig när man hör vårfåglarna, ser ljuset och känner värmen från solens strålar? Ändå blir man, varje år, smått förvånad när det sker. Var ute i trädgården och tittade efter klosterliljorna, men det var lite för tidigt. Men den som väntar på något gott…

Snön smälter och jag med den...
Syrenknoppar som i maj kommer stå i full vit blom!

Som Karin Boye en gång så vackert skrev ”Ja visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle annars våren tveka?” Det är dock ingen tvekan om att ljusare tider stundar, vi kan se och känna varje steg som våren tar, bara vi tar oss tiden att göra det!

Önskar er alla en härlig dag, nu är det dags att fara till jobbet!

kram

Karin

 

Publicerat av

En bondkärrings liv och betraktelser

Jag är utbildad Hälsovetare arbetar som personalstrateg, mamma till tre barn, Ernst, Folke och Stina - Stina har Smith-Magenis syndrom. Jag är gift med Martin, en f.d grisbonde på Östgötaslätten. Här skriver jag om livet som mamma, om Stinas diagnos och allt vad det innebär samt om livet på landet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s