Trött…

Älskade lilla unge!

Sitter i detta nu på ett hotellrum i Stockholm, i morgon bitti har jag styrelsemöte med Sveriges Djurbönder. Alldeles ensam är jag och det är helt självvalt. Stinas nätter har börjat bli tuffare och tuffare, personer med Smith-Magenis syndrom har en omvänd melatoninkurva. Det innebär att deras dag är andras natt och tvärtom. I och med detta så har också andra saker kring syndromet blivit tydligare. Men det är klart om jag ständigt gick och kände mig ”jetlagad” så skulle jag inte heller alltid vara på topp! Hur egoistiskt det än kan låta så ser jag fram mot att förhoppningsvis få sova här en hel natt i sträck utan en liten tös som tycker att vi borde går upp och leka. Dessutom behöver jag vara skärpt i morgon för att få ut och ge så mycket mycket som möjligt av dagen med Sveriges Djurbönders styrelse. Det är ett uppdrag som jag tar på största allvar och som ger så mycket tillbaka. Det är häftigt att vara i ett sammanhang med så mycket kunskap och driv som jag upplever Sveriges Djurbönders styrelse med VD och ekonom har! Det triggar på ett positivt sätt.

Ågrenska veckan finns ständigt närvarande i mitt minne, jag och familjen längtar tills dess vi får träffa alla familjerna igen. Ernst sa i helgen –”tänk mamma, innan vi skulle på lägret så ville jag inte åka men sedan när vi skulle åka hem igen så ville jag inte det. Jag ville vara kvar!” Han pratar om sitt ”gäng”  och ledaren Samuel, även Folke pratar om sin grupp och sina ledare. Han har mycket funderingar hur det gick med ledaren Adams gips. Martin och jag fick också vänner och tankar för livet…

För alltid i våra minnen...

Nä, gott folk nu skall jag läsa lite handlingar inför morgondagen och så tänker jag släcka lampan tidigt.

Opps, 1-0 till Sverige, heja!

Kram

Karin

Publicerat av

En bondkärrings liv och betraktelser

Jag är utbildad Hälsovetare arbetar som personalstrateg, mamma till tre barn, Ernst, Folke och Stina - Stina har Smith-Magenis syndrom. Jag är gift med Martin, en f.d grisbonde på Östgötaslätten. Här skriver jag om livet som mamma, om Stinas diagnos och allt vad det innebär samt om livet på landet.

En tanke på “Trött…”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s