Berörd…

Igår var jag på styrelsemöte i Stockholm och satt på tåget då Jills veranda på SVT visades. Hennes gäst detta avsnitt var Kristian Gidlund. Denne man som på så många sätt berört mig, han har fått mig mer levande, mer tacksam, mer medveten… Jag är snart 43 han blev bara 29. När jag var 29 träffade jag mannen som jag valde att leva mitt liv tillsammans med, med honom har jag idag tre barn. Livet har inte varit en räkmacka men peppar, peppar vi har fått vara friska!

Så denna kväll fick bli tillsammans med SVT play, så här sitter jag nu med rödgråtna ögon, rinnande näsa och kan bara säga tack! Tack för livet! Tack Kristian för att du så otroligt generöst delade med dig av ditt liv. Din familj måste vara stolt! Jag vet att jag är lyckligt lottad men blir än mer påtagligt medveten om att oftare säga tack, tack till livet!

Jag hoppas att din familj mår så bra som de kan och du, Kristian, nu finns i ett nytt äventyr och att du i det äventyret får uppleva allt det som så allt för tidigt rycktes ifrån dig!

mitt i livet, på väg...
mitt i livet, på väg…

Publicerat av

En bondkärrings liv och betraktelser

Jag är utbildad Hälsovetare arbetar som personalstrateg, mamma till tre barn, Ernst, Folke och Stina - Stina har Smith-Magenis syndrom. Jag är gift med Martin, en f.d grisbonde på Östgötaslätten. Här skriver jag om livet som mamma, om Stinas diagnos och allt vad det innebär samt om livet på landet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s