Nytt månvarv

Fullmåne och snart börjar ett nytt månvarv, vårt nya månvarv började idag, nu är gården även på pappret såld och huset vi för tillfället bor i är inte längre vårt.

Fullmånde i mars

Trodde aldrig att jag/vi skulle leta hus på Hemnet och titta i huskataloger för att hitta ett annat hus men återigen, livet blir inte alltid som man tänkt sig. Det är med blandade känslor jag i kväll sitter här med datorn i knät, en del av mig är otroligt lättad över att slippa oroa sig om hur det skall bli, om grispriser och foderkostnader. En del av mig känner sorg för att det vi drömde om inte blev verklighet och att vi var tvungna att styra om våra liv i en 180 gradig vinkel. Ytterligare en del av mig känner en spänning på vad som komma skall, vi har trots allt fått chansen att mitt i livet ändra den utstakade vägen och göra något helt annat.

Vi vill gärna bo kvar i Borghamnsområdet, jag har skrivit om det förut och jag gör det igen, vi har en fantastisk förskola, Våga Gård och en minst lika bra skola, Rogslösa skola och vi vill gärna att barnen skall gå kvar. Dessutom har vi en natur runt knuten med Vättern, Omberg och böljande fält, här är otroligt vackert! Klart vi kan flytta till Vadstena och köra ut barnen till skola och förskola. Hittar vi det hus vi önskar bo och leva i så löser det sig men inget hus i sikte än…

I morgon börjar Martin sitt nya jobb på riktigt, väldigt roligt!


Bild lånad från sayingandquotes

Vi tar gärna emot tips på kommande hus som är till försäljning…

Sov gott, hoppas fullmånen inte påverkar er allt för mycket!
Kram
Karin

Annonser

Vissa beslut känns bättre än andra…

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Jag tackade ja till ytterligare en period som styrelseledamot i Sveriges Djurbönder för att jag trodde på det vi hade arbetat fram och ville driva det arbetet vidare. Jag hade förmånen att bli omvald men spelplanen blev en annan vilket jag inte ville eller kunde vara delaktig i, därför lämnade jag mitt uppdrag efter det konstituerande mötet. Det beslutet känns rätt även om det inte var det jag planerat…

There will always be men struggling to change, and there will always be those who are controlled by the past.
Ernest Gaines

En bondkärring var det ja…

Två veckor kvar innan gårdsförsäljningen går igenom, två veckor med mycket arbete för att lämna över gården till nästa ägare.

Det är inte snytet ur näsan direkt. Det praktiska, det synliga som skall göras är väl en sak men känslan att lämna över, sälja gården där generationer har gått före oss tycker jag personligen är så mycket värre. Det är viktigt att poängtera att det är mina känslor som jag beskriver här och inte Martins, vad och hur han känner får han själv berätta. Femte generationens lantbrukare, även om jag bara varit i familjen i 15 år så känner jag hammarslagen som byggt vårt hus, svetten som lackat då grunden lagts för varje svinhus, kaffet på fältet vid skörd 1941 som 2006. Minns när Martin byggde suggstallet 2007, Ernst var 1,5 och Folke var hyfsat nyfödd. Martin jobbade natt som dag och vi såg knappt röken av honom. Den enda chansen att träffa honom var att vara med på bygget, så när barnen var lagda satte jag på babywatchern och gick ut i det blivande stallet och ”najade” armeringsjärn tillsammans med Martin. Eller då Stina var nyfödd och Martin tröskade. Farmor kom ner och tog hand om Stina en stund medan Ernst, Folke och jag åkte bort till till fältet där Martin tröskade med nybakt pizza, vi satt på pick-upflaket och åt pizza i dammet och till ljudet av tröskands muller. Fina minnen!

Skörden 2009
Skörden 2009

Då när beslutet togs fanns det klart en del orosmoment som jobb och boende. Men bidar man sin tid så löser sig saker och jobb för Martin var så klart det viktigaste. Vilket han har fått!!! Fantastiskt roligt! Gården lämnas den 14 mars, han börjar jobba den 17 mars, inte arbetslös en dag. Dessutom på ett ställe och med arbetsuppgifter som känns både spännande och utmanande. Företaget heter Biototal . Som sagt riktigt roligt!

Vad det gäller boende så vet vi inte ännu, vi får dock bo kvar ett tag, vilket känns väldigt bra även om det inte är en lösning på sikt.

Så vad blir det nu av den här bondkärringens blogg, har funderat på att byta namn men ändå inte. Martin kommer att jobba med förnyelsebar växtnäring och inte med eget lantbruk men jag är ju inte ”bara” hans fru ;-)… Men å andra sidan så är han ju min egen James Bond så det får väl bli En Bondkärrings liv och betraktelser, hahahha.

Ha det gott, nu skall jag ge mig av till årsstämman för Sveriges Djurbönder. Magskänslan säger att det kommer att bli en spännande dag!

Kram
Karin