Vissa beslut känns bättre än andra…

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Jag tackade ja till ytterligare en period som styrelseledamot i Sveriges Djurbönder för att jag trodde på det vi hade arbetat fram och ville driva det arbetet vidare. Jag hade förmånen att bli omvald men spelplanen blev en annan vilket jag inte ville eller kunde vara delaktig i, därför lämnade jag mitt uppdrag efter det konstituerande mötet. Det beslutet känns rätt även om det inte var det jag planerat…

There will always be men struggling to change, and there will always be those who are controlled by the past.
Ernest Gaines

Annonser

Fly away

Med Hotel California på finska strömmandes ur högtalarna sitter jag här på Helsingfors flygplats ätandes en Katkarapuleipä. Gissa vad det kan vara? 🙂 Smakade helt okey men var svindyr, som allting annat här. Nog för att jag i min själ är smålänning men 46 kr för en liten påse estrella potatischips, det är ju löjligt dyrt. Men när konkurrensen inte finns så blir det väl så. Kan så klart inte låta bli att tänka hur samma scenario skulle sett ut om det inte gick att köpa något annat än svenskt kött (nej, inte på flygplatsen) i butiker i Sverige…

Apropå svenskt kött så har ni väl hört om LRF’s kampanj ”Våga Fråga-få en bonde på köpet”
Hörde att appen igår hade varit Sveriges fjärde mest nedladdade app, kul!

Åkte hit igår för att för Sveriges Djurbönders räkning delta i HKSCAN’s bolagsstämma. Det tog lite tid att ta sig hit och jag läste för första gången på läääänge en riktigt bra bok, En sannolik historia av Karin Alvtegen. Har du inte läst den så kan jag verkligen rekommendera den! Den gav mig en del att tänka på och att reflektera över.

Stämman var intressant i sig, jag var tacksam över att jag inte glömt fullmakterna då det om en fråga blev omröstning…

Utvilad på ett sätt och trött i huvudet på ett annat sätt, går nog till tax-freen och ser om de har någon ”product” att piffa sig till med.

Längtar efter barn och man, fast jag bara varit borta en natt. Hotel California har nu övergått i en melankolisk finsk sång, de kan det här med melankoli. Uppiggning var det ja! Bäst jag går innan det är dags att borda propellerplanet till Norrköping,

20130424-185759.jpg

20130424-185901.jpg
Snart i luften igen, älskade barn mamma har paket med sig! Martin du får något du med…

Tjingeling
Kram
Karin

En torsdag i februari

Sitter på tåget hem från Stockholm, har idag haft styrelsemöte med förmodligen Sveriges trevligaste styrelse ;-), Sveriges Djurbönder. Ett uppdrag som jag tar på största allvar. Inte enkelt på något vis, det har blåst många karga vindar gentemot den föreningen genom åren. Dock skall sägas att ett skepp inte ändrar kurs hur som helst men det känns som att det här skeppet har en kurs mot sydligare breddgrader…
Då jag även träffade valberedningen igår eftermiddag så stannade jag kvar över natten. Jag och VD åt därför middag igår kväll, dovhjortsleg, svenskt så klart 😉 Tänkte mig några skivor men fick in en hel skank på ca 600 gram med lårben och allt. Servitrisen berättade att det tillagats i 7-8 timmar, kan mycket väl förstå det…

20130207-192418.jpg

20130207-192157.jpg
Väldigt gott dock, går nu under namnet Mrs. Flintstone…

Huvudet är fullt av tankar, det är faktiskt väldigt skönt att sitta på tåget och låta tankarna vandra innan jag kommer hem till familjen. Stina sover nog men pojkarna kollar säkerligen på Sveriges roligaste klipp. Appropå det så hade jag säkerligen platsat där efter en händelse från hotellets gym i morse. Skulle öka farten på löparbandet, tappade balansen, snubblade till ordentligt och tappade snäckan i örat och telefonen. Telefonen flög och jag med, just en grann syn, har tack och lov inte bildbevis på det och hoppas att ingen annan har det heller…

Ha det gott,
Kram
Karin

Trött…

Älskade lilla unge!

Sitter i detta nu på ett hotellrum i Stockholm, i morgon bitti har jag styrelsemöte med Sveriges Djurbönder. Alldeles ensam är jag och det är helt självvalt. Stinas nätter har börjat bli tuffare och tuffare, personer med Smith-Magenis syndrom har en omvänd melatoninkurva. Det innebär att deras dag är andras natt och tvärtom. I och med detta så har också andra saker kring syndromet blivit tydligare. Men det är klart om jag ständigt gick och kände mig ”jetlagad” så skulle jag inte heller alltid vara på topp! Hur egoistiskt det än kan låta så ser jag fram mot att förhoppningsvis få sova här en hel natt i sträck utan en liten tös som tycker att vi borde går upp och leka. Dessutom behöver jag vara skärpt i morgon för att få ut och ge så mycket mycket som möjligt av dagen med Sveriges Djurbönders styrelse. Det är ett uppdrag som jag tar på största allvar och som ger så mycket tillbaka. Det är häftigt att vara i ett sammanhang med så mycket kunskap och driv som jag upplever Sveriges Djurbönders styrelse med VD och ekonom har! Det triggar på ett positivt sätt.

Ågrenska veckan finns ständigt närvarande i mitt minne, jag och familjen längtar tills dess vi får träffa alla familjerna igen. Ernst sa i helgen –”tänk mamma, innan vi skulle på lägret så ville jag inte åka men sedan när vi skulle åka hem igen så ville jag inte det. Jag ville vara kvar!” Han pratar om sitt ”gäng”  och ledaren Samuel, även Folke pratar om sin grupp och sina ledare. Han har mycket funderingar hur det gick med ledaren Adams gips. Martin och jag fick också vänner och tankar för livet…

För alltid i våra minnen...

Nä, gott folk nu skall jag läsa lite handlingar inför morgondagen och så tänker jag släcka lampan tidigt.

Opps, 1-0 till Sverige, heja!

Kram

Karin