Sjukt skönt på Omberg

En mer intensiv vecka än den som lider mot sitt slut kan inte vi uppbringa i vår familj, pust! Möten varenda kväll, sjuka barn, sjuk mamma, sjuk pappa, noll sömn. Men här sitter jag nu en lördagskväll, huset är tyst, mitt halsont är sakteliga på väg bort. Hoppas nästa vecka blir mindre intensiv och att varenda ”baskelusk” behagar lämna det här huset och den här familjen!

När solen skiner in genom vartenda fönster som har spår av regn, snö och smuts har man två val. Antingen går man ut och putsar dem eller så ger man sig av från dem. Idag blev det det sistnämnda. Vi var bara tvungna att åka upp på Omberg och se hur långt våren hade kommit där. Folke är med farmor och farfar hos kusinerna i Stockholm men Ernst, Stina, Martin och jag tog, efter Martin kommit in från grisarna, med oss kaffekorgen och åkte till Stocklycke hamn. Där lyssnade vi på porlande bäckar, kastade sten, fikade och tittade på blåsippor.

Visst har Vättern ett fantastiskt vatten!
Stocklyckes branta klippor
Tre av fyra favoriter...
En av Ombergs alla blåsippebackar
Allt går allt klättra på...
Jag, Ernst och Stina
Ernst och Stina bland blåsippor

Lilla Stina, är inte särskilt pigg men frisk luft är ändå bra. Däremot så kunde vi inte ta ut nappen en enda gång, då blev hon alldeles förstörd lilla ”Nos”. Att ha dubbelsidig öroninflammation, HELA munnen full av blåsor skulle ta knäck på den bäste. Vi går nu mot natt nr.5 och ber till högre makter att det nu vänder för Stina, att hon får sova mer än 20 minuter i sträck. Håll tummarna!

Nu skall jag gå ut och släcka i suggstallet. På tisdag startar betäckningen och för att suggorna skall komma i brunst behövs extra ljus så därför är det tänt extra länge.

Glöm inte att dra fram klockan,

Med önskan om en god natt för er och för Stina &  mig!

Kram

Karin

 

En måndagsbetraktelse

Idag var vi på babysång, jag är ledig på måndagar och försöker då att gå på babysång. Vi sjunger där en sång Mitt lilla barn, min lilla himmelbit, jag tackar för att du kommit hit. Varje gång blir jag lite lätt rörd och får en tår i ögat för det är ju precis så jag och så många andra föräldrar känner. Att sedan Ernst i lördags råkade ut för ett tillbud som så lätt kunde inneburit att han inte längre skulle funnits här hos oss, gjorde inte just den sången mindre tänkvärd idag.

Ernst var med Strövarna på Omberg och åkte skidor, i liften ramlade han och bygelliften som kom efter honom fick på fast på hans glasögon. Liften drar honom i glasögonen och släpade med honom. Som tur var så hade vi inte spänt bandet under hakan på hjälmen, har tänkt det så många gånger men inte gjort det. Tack och lov så gled hjälmen av hans huvud i stället för att, som en snara, kväva honom. Ren otur men den hjälmen skall inte användas mer, nästa hjälm skall även ha det ”gröna” spännet som löser ut då man drar i den. Goda vänner berättade om en familj som förlorat sin son på  ett liknande sätt. Vad jag vill säga med detta är att rätt utrustning är a och o. Olyckor händer och man kan inte förebygga allt dock kan man se till att ha säker utrustning.

Annat som är bra att ha är glasögon, om man som jag behöver ha det. Vid senaste synundersökningen visade det sig att jag hade fått försämrad syn så idag passade jag på att beställa ett nytt par. Det är dock inte lätt med bågar, samtidigt som jag vill ha ett par moderna så är jag inte den som byter varje år så det behöver vara ett par tidslösa. Bestämde mig dock till slut för ett par från Efva Attling, ett par svarta med en liten rosett i silver på sidan. De var dem jag föll först för då jag provade ut bågar, och första känslan brukar ju vara rätt…

Mina nya glasögon men dem jag har beställt är i svart istället för, som här, i rött.

Sedan hamnade jag hos Mrs. Manfred, klädaffär i Vadstena, och föll för en tröja så den fick följa med hem den med.

Tröja från jumperfabriken, däremot nte jag på bilden... 😉

Det är märkligt vad fint väder får mig shoppingsugen, tänk om fint väder kunde ha samma inverkan på städning. Skall dock göra ett försök även på den delen nu 🙂

Kram

Karin