Fotriktiga sandaler, Cedergris och tacksamhet för halsfluss

Idag har jag haft Hälsoombudsträff för mina Hälsoombud på Motala kommun, en samling härliga människor som vill arbeta hälsofrämjande på sina arbetsplatser. Till det här tillfället hade jag bjudit in två föreläsare, Gunnel Ryner och Malin Boström. De pratade om styrkebaserad utveckling, att leta framgång snarare än att ”finna fem fel”. Att bygga på det som är positivt, både hos oss själva, i våra relationer, i våra proffessioner, ja överallt är så mycket mer motiverande och en säker framgångsfaktor. Det kan tyckas självklart men hade det varit det så hade inte föreläsare som Malin och Gunnel behövts…

Mellan de båda föreläsningarna pratade jag med dem och Malin sa en sak som hon hade fått till sig då hon kämpade med jobbiga saker ”tänk, det finns alltid någon som vill ha just ditt liv” . Så är det ju, hur jäv…t det ibland känns så finns det kanske någon som önskar att den åtminstone hade det jobbiga som just du har istället för det som den personen har. Visst, visst, det finns alltid de som har det värre men just meningen ”tänk, det finns alltid någon som vill ha just ditt liv” gör att i alla fall jag kan uppskatta (konstigt ordval i det här sammanhanget) halsfluss, jobbiga nätter, stressig VAB m.m.m. När jag ser det så här i skrift ser det lite präktigt ut men jag kommer ändå att ta med mig den meningen inatt…

I söndags åkte vi till Omberg Tursithotell, ett toppenställe vid Ombergs fot, nära Ellen Key´s Strand. De har nämligen en förrätt med vårt kött ”Cedergrisen” på menyn och det var vi ju bara tvugna att smaka. Så här ser det ut och var minst lika gott i verkligheten.

Mums!

Stina och jag var på ortopedtekniska i Motala tidigare i veckan, det är fantastiskt att inlägg och bra skor provas ut men samtidigt så är det på ren svenska ”skitjobbigt”. Ilandsproblem, ja, verkligen! Men just de här tillfällena när det avvikande skall ”åtgärdas” är som ett slag rätt i magen. Samtidigt så är jag så tacksam att det görs för det är självklart att Stina skall ha det absolut bästa för henne. Samtidigt brottas jag, med det faktum att jag, som älskar att hitta fina saker till henne (och till hennes bröder), ”måste” välja just de skorna, utan någon som helst känsla för dem, mer än att de är fotriktiga. Ursäkta att jag skriver så här, jag vet att det låter hur illa som helst, jag borde vara tacksam och tro mig – det är jag!

Men faktum kvarstår, de är inte små och söta, de är fotriktiga och dessutom med öppen tå… Sandalerna kommer att användas, slitas ut, det lovar jag för hjälper de Stina så är det klart hon skall slita ut dem till de inte går att använda längre!

”Tänk, de finns de som önskade att de hade fotriktiga sandaler med öppen tå att välja på…”

Kram och god kväll!

Karin