Den viktigaste dagen i november

Idag är det den internationella Smith-Magenis dagen. Att det är just den 17 november har att göra med den lilla kromosombiten som fattas sitter på 17p11.2.

Jag har via Facebook idag haft kontakt med människor runt om i världen där en familjemedlem har SMS. Människor egentligen för mig helt okända men tack vare vår gemensamma nämnare, SMS, blir de vänner trots att vi aldrig träffats. De är ovärdeliga då SMS är en sådan sällsynt diagnos. Har man frågor eller funderingar finns de där tillhands. Kunskapen bland sjukvårdspersonal är, på grund av sällsyntheten, begränsad. Men våra frågor kan få svar från bl.a Australien, Japan, Danmark, Sydafrika, Norge, England, USA, Finland, Mexico och så klart från Sverige.

Har hört att en ny familj har tillkommit till den svenska SMS-familjen. Tänker en del på vad de går igenom, första året var för mig personligen tungt. Att inte veta, alla frågor och funderingar man hade, hur skall det bli? Vad kommer att hända? Nu så här snart två år efter provsvaret så har vi så klart inte alla svar, långtifrån! Men det känns inte lika viktigt, vi vet ju inte vad som kommer att hända med våra pojkar eller med oss själva heller. Stina hjälper oss att leva mer och mer i nuet. Även om jag i en kristallkula skulle få en glimt av framtiden så skulle jag nog inte våga/vilja se det. Dalai Lama sägs ha sagt om människan att: ”Hon är så angelägen om sin framtid att hon inte njuter av nuet”. Sedan skulle jag väl ljuga om jag sa att jag inte är nyfiken på framtiden och så klart skulle jag gärna vilja höra att allting kommer att gå/bli bra!

Lika bra som det gick för vår katt Prinsen, Martin hittade honom i gödselrännan där hans mamma lämnat honom till sitt öde. Han blev flaskmatad och är världens gosigaste katt!

20131117-135942.jpg Nu skall vi fira resterande dagen med god mat och ”tårta”!

Kram på er!
Ha en fin söndag!
Karin

Annonser